{"id":988,"date":"2013-07-03T21:03:16","date_gmt":"2013-07-03T19:03:16","guid":{"rendered":"http:\/\/tamnaren.se\/?page_id=988"},"modified":"2025-11-27T11:55:47","modified_gmt":"2025-11-27T10:55:47","slug":"fagelskadning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.tamnaren.se\/?page_id=988","title":{"rendered":"F\u00e5gelsk\u00e5dning"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

<\/p>

T\u00e4mnarf\u00e5glar<\/span><\/h2>

T\u00e4mnaren h\u00f6r till Sveriges f\u00f6rn\u00e4mligaste f\u00e5gelsj\u00f6ar pga sin storlek, l\u00e4ge och grundhet. Dock \u00e4r det sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e5nga att komma ut till sj\u00f6n pga igenv\u00e4xning runt och i sj\u00f6n. De b\u00e4sta f\u00e5gelomr\u00e5dena, s\u00e5som S\u00f6rsj\u00f6n, \u00e4r sv\u00e5rtillg\u00e4ngliga. Under m\u00e5nga decennier har Sveriges mest k\u00e4nda ornitologer bes\u00f6kt T\u00e4mnaren och skrivit rapporter. Under 1940-talet var det Sven A. Mellquist, Erik Rosenberg och Gunnar Brusewitz, som beskrev f\u00e5gellivet vid T\u00e4mnaren. Sven A. Mellquist skrev \u201datt T\u00e4mnaren \u00e4r en av de f\u00f6rn\u00e4msta f\u00e5gelsj\u00f6arna i v\u00e5rt land\u201d. Bland annat observerade han svartt\u00e4rna, dv\u00e4rgm\u00e5s och r\u00f6rdrom.<\/span><\/p>

\u201dN\u00e4r r\u00f6rdrommen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i mannaminne den tredje maj 1943 upph\u00e4vde sitt vilda parningsl\u00e4te ur S\u00f6rsj\u00f6ns vassar v\u00e4ckte detta inte s\u00e5 liten undran i de omkringliggande bygderna. Under hela maj m\u00e5nad till fram emot pingst fortsatte r\u00f6rdrommen att b\u00f6la i S\u00f6rsj\u00f6ns vassar under n\u00e4tterna. Ibland h\u00f6rdes den ocks\u00e5 mitt p\u00e5 ljusa dagen. Lantbrukaren Emil Larsson, \u00d6ndbo \u00d6sterv\u00e5la, som studerat f\u00e5gellivet vid T\u00e4mnaren sedan 1920-talet, ber\u00e4ttade att en r\u00f6rdrom h\u00f6rdes hela v\u00e5ren och sommaren 1950. Sedan dess \u00e4r r\u00f6rdrommen en vanlig f\u00e5gel vid T\u00e4mnaren. T\u00e4mnaren \u00e4r fortfarande en bra r\u00f6rdromssj\u00f6.<\/span><\/p>

Fr\u00e5n 1940-talet och fram\u00e5t bes\u00f6kte Carl-Fredrik Lundevall och Sven L\u00f6w T\u00e4mnaren. Fr\u00e5n 1975 till sekelskiftet var Allan Lundin en flitig g\u00e4st vid T\u00e4mnaren, vilket han beskrev i uppsatser i tidskriften F\u00e5glar i Uppland. \u00c5r 1941 hade Lundevall och L\u00f6\u00f6w sett svart stork vid T\u00e4mnaren. De mindes ocks\u00e5 s\u00e4rskilt en majdag 1946, d\u00e5 de hade med sig Erik Rosenberg och Gunnar Brusewitz. Under tjugo minuter fick de se en svart stork ha en flyguppvisning \u00f6ver Harbo kyrka, omsv\u00e4rmad av n\u00e5gra kr\u00e5kor. I v\u00e4ldiga spiraler gled den p\u00e5 sina or\u00f6rliga vingar fram h\u00f6gt \u00f6ver kyrktaket. Nu vill T\u00e4mnarens Vattenr\u00e5d unders\u00f6ka om det g\u00e5r att inplantera svart stork vid T\u00e4mnaren och g\u00f6ra den till sj\u00f6ns profilf\u00e5gel.<\/span><\/p>

Av lokala ornitologer var det Erik Gustavsson som under 1930- och 1940-talen studerade f\u00e5gel vid T\u00e4mnaren. Han eftertr\u00e4ddes i slutet av 1940-talet av Lars Gustavsson, som fortfarande studerar f\u00e5gellivet vid T\u00e4mnaren. Lars kan efter alla dessa \u00e5r det mesta om T\u00e4mnarf\u00e5glar och har ringm\u00e4rkt tusentals.<\/span><\/p>

Unikt f\u00f6r T\u00e4mnaren \u00e4r att halva best\u00e5ndet av Sveriges svartt\u00e4rnor h\u00e4ckar i S\u00f6rsj\u00f6n. Snatteranden har ett stort best\u00e5nd med 100 \u2013 150 h\u00e4ckande par. Det finns en stor koloni av skrattm\u00e5s, 3000 \u2013 5000 par, vilket \u00e4r till godo f\u00f6r flera h\u00e4ckande par av havs\u00f6rn. T\u00e4mnaren \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r att vara en kn\u00f6lsvansj\u00f6, men den f\u00e5r nu ge sig f\u00f6r s\u00e5ngsvanen, som det finns flera h\u00e4ckande par av. M\u00e5nga s\u00e5ngsvanar rastar, liksom storskrake. Dock \u00e4r det ett f\u00e5tal h\u00e4ckande storskrakar. Av kustf\u00e5geln strandskata finns det flera h\u00e4ckande par. Storspov har minskat, men tofsvipa och drillsn\u00e4ppa \u00e4r vanliga. Alla sim\u00e4nder har h\u00e4ckat, vanligast \u00e4r gr\u00e4sand och snatterand. Av h\u00e4ckande dyk\u00e4nder finns knipa, brunand och vigg. Sk\u00e4ggdopping \u00e4r vanlig. Svarthakedopping och gr\u00e5hakedopping har h\u00e4ckat tidigare.<\/span><\/p>

A) H\u00e4ckande direkt beroende av sj\u00f6n (varav n\u00e5gra h\u00e4ckat endast n\u00e5gon g\u00e5ng): 34 arter.<\/span>
B) H\u00e4ckande i n\u00e4rmaste omgivning: 105 arter.<\/span>
C) Rastande f\u00e5glar (ut\u00f6ver h\u00e4ckande): 56 arter.<\/span>
D)\u00a0\u00a0 Rariteter (ex. bi\u00e4tare, tornuggla, vass\u00e5ngare): 15 arter.<\/span><\/p>

B\u00e4sta platserna att i dag studera f\u00e5gellivet vid T\u00e4mnaren \u00e4r Aspn\u00e4s, \u00d6ndbo, f\u00e5geltornet vid Sj\u00f6bo, Notboharet, J\u00e4rpebo, Harbon\u00e4s, Kalvn\u00e4set, S\u00f6rsj\u00f6n, V\u00e5rh\u00e4ll och Iggelbo.<\/span><\/p>

<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

T\u00e4mnarf\u00e5glar T\u00e4mnaren h\u00f6r till Sveriges f\u00f6rn\u00e4mligaste f\u00e5gelsj\u00f6ar pga sin storlek, l\u00e4ge och grundhet. Dock \u00e4r det sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e5nga att komma ut till sj\u00f6n pga igenv\u00e4xning runt och i sj\u00f6n. De b\u00e4sta f\u00e5gelomr\u00e5dena, s\u00e5som S\u00f6rsj\u00f6n, \u00e4r sv\u00e5rtillg\u00e4ngliga. Under m\u00e5nga decennier har Sveriges mest k\u00e4nda ornitologer bes\u00f6kt T\u00e4mnaren och skrivit rapporter. Under 1940-talet var det Sven… F\u00e5gelsk\u00e5dning<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"class_list":["post-988","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tamnaren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/988","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tamnaren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tamnaren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tamnaren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tamnaren.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=988"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.tamnaren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/988\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1582,"href":"https:\/\/www.tamnaren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/988\/revisions\/1582"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tamnaren.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=988"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}