Nu faller de sista löven och snart stundar vintern. Även om naturen förbereder sig för vintervila gäller det motsatta för föreningen Tämnarens Vatten. Det är mycket glädjande att många av de planer som vi diskuterade för många år sedan, som bl a skrevs ner i en landskapsanalys, börjar nu ta form och håller på att förverkligas.
Föreningen Tämnarens Vatten kan liknas med en idéverkstad där vi framförallt försöker påverka och samverka med olika intressenter i avrinningsområdet med syfte att renovera hela vattensystemet.
Både torkan 2018 och översvämningen 2023 har varit något av ett uppvaknande för många. Just det faktum att vi alla är så beroende av vatten, att det ska komma i rätt mängd vid rätt tillfälle har vi tagit för självklarhet fram till nu.
Vi kan inte påverka klimatet i stort, för det krävs internationella åtgärder, men vi kan här på vår plats, där vi bor, göra mycket för att lindra effekterna av de klimatförändringar som följer av ett ackumulerande energiöverskott med en sakta uppvärmning av haven och jordytan.
Klimatsäkra Tämnaren
Vi ska nu kortfattat berätta några av de steg som har tagits för att öka beredskapen med att rena och klimatsäkra Tämnaren och dess avrinningsområde. Både i samband med torkan och översvämningen aktiverades sjösänkningsföretaget för Tämnaren. Det är en ekonomisk förening som ska bevaka och se till att Tämnaren, som är en reglerad och sänkt sjö, håller sig inom sin angivna yta, vilken utgör ca 3200 ha. När sjön hotades att torka ut sommaren 2017 togs kontakter med Uppsala kommun om att minska uttaget av vatten från sjön. I en vattendom ges Uppsala Vatten rätten att pumpa vatten från sjön över åsen ner till en bäck, Tassbäcken, som sedan mynnar ut i Fyrisån. Från Storvad pumpas sedan vattnet vidare och infiltreras i Uppsalaåsen för vidare rening. Det renade vattnet tas sedan ut efter ca 1 års fördröjning i åsen några km längre nedströms.
För att minska risken för att Uppsala Vatten pumpar bort för mycket vatten under kritiska perioder på försommaren har man utrett frågan om det är möjligt att förskjuta uttaget och överledning av vatten under perioder på året när det är större flöden som t.ex. senhösten. Utredningen visar att en sådan förskjutning är fullt möjlig. En sådan kommer därmed genomföras när det i framtiden finns indikationer på låga vattennivåer på försommaren. Vid den senaste översvämningen lades stora marker under vatten. Akilleshälen för Tämnaren är utflödet, Tämnarån, som har en begränsad kapacitet att bortleda vatten.
Rensning av Tämnarån
Det sjösänkningsföretaget tog tag i var att undersöka åns skick eftersom det var länge sedan den hade rensats. Inventeringen visade att det fanns stort behov av rensning både i ån och utmed dess kanter. Det fanns mycket spår av bäver i området och många träd och bråte låg nere i ån. Under våren och sommaren har föreningen låtit rensa sträckan mellan Ubblixbodammen och Ullforsdammen, en sträcka på ca 9 km. Strandbrinkarna, ca 15 meter på båda sidor av ån, har rensats från träd och nedfallna träd i ån har tagits upp. Nästa år planeras att med grävare rensa själva åfåran på de ställen där slambankar har bildats. Det diskuteras även att gräva om ån på ett ställe i syfte att tjäna en del fallhöjd.
Framtidsverkstaden i Tierp
I somras, den 11 juni, hölls en framtidsverkstad och samverkansmöte i Tierp. Ett 40-tal personer hade samlats för att diskutera erfarenheter kring arbetet med Tämnaråns avrinningsområde. Uppsala kommun nämnde att planerna för Sörsjön tuffar på, en konsult har lämnat underlag för hur Harboåns utflöde i Sörsjön kan ändras så att det blir bättre cirkulation i denna nu mer eller mindre av snörpta del av Tämnaren. Syftet är att låta Sörsjön fungera som ett stort vattenfilter innan vattnet rinner vidare ut i Tämnaren. Både slam med fosfor och kväve kan på så sätt renas genom åtgärden, vilket skulle minska närsaltsbelastningen och bromsa igenväxningen av Tämnaren. Nu återstår för kommunen att söka pengar för de föreslagna åtgärderna men det finns bra chanser att arbetet kan finansieras. Grävning kan i så fall påbörjas under 2027.
På framtidsverkstaden redogjorde SLU för sitt arbete med att kartlägga vilka lågpunkter, svackor, ofta utdikade kärr och myrar som gjorts om till produktionsskog det finns i avrinningsområdet, som tillfälligt kan lagra regnvatten vid stora nederbördsmängder. Arbetet är nästan klart och genom modelleringar har man räknat på vilken effekt man kan få genom att nyttja en del av dessa svackor som lagringsplatser och på så vis förhindra eller mildra översvämningar. Värt att poängtera är att det inte handlar om att omvandla skogsmark till våtmark utan bara genom förträngningar, tvåstegsdiken, sakta ner avrinningen något. Skog klarar i regel att stå med rötterna i vatten några dagar medan det är värre för grödor på jordbruksmark.
Hallsjöns återskapande
De tre kommunerna, Heby, Tierp och Uppsala kommer under hösten kontakta en större skogsägare i avrinningsområdet och diskutera om det finns intresse för att på projektbasis gå från ord till handling i denna sak. I syfte att ytterligare rena vattnet från Harboån har en studie gjorts för att vitalisera våtmarksområden längre uppströms. Hallsjöns återskapande har utretts och genom att ”återmeandra” Vretaån in i Hallsjön och gräva ut några hektar slam från sjöbotten skulle en ny vattenyta kunna skapas som kan fungera som en slamficka vid större vattenflöden. Syftet är inte att höja vattenståndet utan helt enkelt få den numera igenväxta sumpmarken att åter fungera som ett stort närings- och slamfilter för inkommande vatten.
Busk och vass skulle samtidigt röjas bort. Området skulle även hägnas för betesdjur. Som en bieffekt hoppas man även att kunna minska på de översvämningsmyggor som vissa år kan vara talrika i sumpmarken. Genom att minska på närings- och slambelastningen nedströms är det troligt att också behovet av kostsamma rensningsåtgärder samtidigt minskar vilket annars belastar de olika sjösänkningsföretagen ekonomiskt. Om Hallsjöprojektet blir verklighet vet vi ännu inte och Heby kommun planerar för ett möte i slutet av november i Huddunge för att diskutera förslaget med berörda markägare och andra berörda.
Det finns mycket mera att säga men som skulle ta alltför lång tid att nämna.
Vi vill avsluta med att ge en eloge till kommunerna Uppsala, Tierp och Heby för deras ökande engagemang i vattenfrågor och har dessutom anställt fler personal som kan jobba med dessa frågor.
// Styrelsen för Tämnarens Vatten